Fabro Dr.

Jag har en viss förmåga att lyckas med att besöka fabro Dr då jag är ute och reser, ofrivilligt vill säga.
Har provat på hur krångligt det är att vara sjuk en sön i USA, att åka på ett falk in till närmaste sjukhus i Thailland, ha tandvark på Maildiverna och nu inväxta ögonfransar i Kina.
Ja, jag vet att det låter fånig men så var det faktiskt!
Mikael har länge påstått att jag har något på höger ögonlock, men jag har kollat och inte sett något som jag tyckte var något att bry sig om. Men i helegn så stod jag inne i extra rummet då han kom in och ljuset flödare in genom fönstret då han: blunda! Gå och kolla i speglen du har något där!
Ja, ja, men han hade rätt! Det var en ögonfrans som var inkapplsad i skinn, jag petade lite försiktigt men den satt väl inbäddad i skinnet.
Så igår när jag gick förbli Portmans så tänkte jag att jag skulle gå in och få en tid, fick fylla i en massa papper som jag förstod hälften av men de var snälla och hjälpsamma så papprena blev iflyllda. Hux flux så var jag inne  och de tog blodtryck, kollade vad jag vägde och sen var jag hos Dr. Han tittade och frågade hur länge det varit så. Jag svarade med att jag såg det i helegn men att min sambo påpekat det innan. Ja någon vecka då sa han. Orkade inte rätta honom men efter hand så log han och sa, någon vecka?
Han örjade förts med en pinsett, det gjorde ganska ont faktiskt, men efter en stund gav han upp och smorde på en bedövnings kräm som skulle verka i 45 min. Jag gick till affären och handlade lite, tog en kaffe på Starbucks och ringde Annelie, då var hon fem min bort så hon kom och underhöll mig en stund innan jag skulle in för "opration".
Dr tog fram en massa verktyg, skapell och dyligt. Han ursäktade sig lite med att verktygen var lite överdimerstionerade men det var de minsta de hade. Så började han på att skära och dra. Tur att man hade haft bedövningskräm på för det känndes!
Men efter ca 45 min så var jag åter ute på gatan och kände mig lite mörbultad. Väl hemma så var jag ju tvungen att kolla och se hur man såg ut, en liten blodfläck syntes, men i den satt en tjock ögonfrans. Det var väl då.. att han inte lyckats få bort allt. Ska jag behva gå dit en gång till, jag fram med pinsetten och hade mig lite, sen tog jag tag och ryckte till. Men följde TVÅ strån, inte så långa men antagligen fick jag med roten och Dr fick bara med sig toppen.
Lite svullet är det och lite irrietart men det går säkert över snart.
Ja då har man karat av sitt första sjukhus besök här nere då. El sjukhus var väl att ta i, mer som en västerländs vårdcentral för Dr var nog en engelsk och kinestalande tysk.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0