Mikael o Jenny

Tor kl 16 hämtade Anna & Robert oss med sin chafför för att sedan hämta upp Kate & Stefan. Chaffören tog oss tryckt och säkert till Pudongs flygplats genom eftermiddagstrafiken. Väl på flygplatsen åt vi lite, litade inte på flygplansmaten.
På Xians flygplats väntade vår chafför på oss och tog oss till hotellet.
Robert har en kollega i Xian så han hade hjälpt oss att boka hotell och chafför, något han lyckades bra med.
Vi bodde jätte bra på hotell Sofitell, alla var nörjda med sina rum. Det visade sig att vi bodde i det minsta och enklaste rummet och med tanke på att vi var nöjda med vårt kan ni räkna ut hur deras såg ut. Anna & Robert hade ett badrum som liknade ett vanligt sovrum i storlek.

Xian är en industristad på ca 7 miljoner invånare, en viktig industri form är kålindustri.
Jag trodde att vi skulle åka till "landet" och andas frisk luft, men ack så jag bedrog mig!
På flyget läste vi lite om Xian, Kate hade hittat endel på internet som hon skrivit ut. Där stod  det att luften var så dålig i Xian att man skulle kunna skära den med kniv. Så farligt var det inte, men visst kändes det i luftvägarna. Det var något som irriterade.
Nästan att man längtade tillbaka till Shanghais "friska" luft och då har det gått långt! Men lite natur fick v uppleva, det var ett böljande landskap och vi såg berg. Shanghai är lika platt som en pannkaka så det kändes bra att få se lite berg.

Fredag i Xian:
Hade bestämt träff med chafförren kl 08, så det var upp med tuppen för att hinna njuta av den goda frukosten som serverades på hotellet.
In i minibussen och så tog han oss till en 6000 år gammal bosättning. Det var en utgrävning som de byggt in för att skydda och visa upp den. De husen eller snarare kåtorna liknar de som lapparna har hemma i sverige.
Natruligtvis så hade de en shop i anlutning till detta museum. Inte fick de sålt något till snåla svenska, inte fanns det något vettigt att köpa heller.
Sen bar det av till en fabrik där de gjorde kopior av terrakottarmen, de visade hur man gjorde soldaterna och berättade lite om dem. Men det hela handlade mer om att vi skulle handla där. De sålde soldater i olika storlekar och även fina kines möbler och mattor.
I möbel och matt priset ingick frakt priset, och det var nog tur det för det var hutlösa priser. Robert började pruta på en matta, men när han markte att de säkte priset till hälften hittade han på en massa ursäkter att inte
köpa den. Ett argumet var att den var för liten, den vara bara ca 6x10 m. Hon bara tittade på honom, hon sa inget men minen avslöjade henne.
Anna & Robert, Kate & Stefan köpte ett sett på två mindre treakotta soldater, naturligtvis så låg de snyggt nerpackade i en låda. Vi köpte en större varriant men nöjde oss med en. Han pryder nu vår Tv,bänk.
Natruligtvis blev vi lurade på priset även att vi prutade hårt i fabriken, men nöjda var vi över våra nyinköpta soldater.
Chaffören tog oss till en trädgård där det fanns varma källor, ett gammalt badhus för kejsarna förr i tiden.
Sen var det lunch tid, åt god kinesmat.
Mätta oh nöjda besökte vi sen terakottarmens grundares grav (kom inte ihåg namnet på kejsaren). Sägnen säger att hans gravkammare innehåller ett "lansdskap" där himlen är pydd av gukd och ädelstenar som symbolisera stjärnorna. Det är ett stort hav och floder gjort av
kvicksilver. Det är inte bara kejsaren som ligger begravd här inne utan även delar av hans familj, han vill eha med sig familjen till nästa liv så då fick även de sätta livet till. Det är beslutat att de inte ska öppna denna stora grav utan sägnen ska få leva vidare. Foskare har dock
gjort vissa tester och det visar att det finns extremt mycket kvicksilver på just denna plats men om graven ser ut som sägnen säger kommer vi aldrig att få veta.
De oldlar frukt på gravsluttningarna, bla granatäpplen som de säljer utmedgatorna, vi ville inte ha några granatäpplen som var växta på kvicksilver förgiftad jord. De tyckte nog vi var konstiga, de ansåg ju det bra att äta frukt som kommit från en så historisk plats som denna.

Så äntligen kom vi då till terrakottarmen.

När vi skulle lösa inträdet var det en dam som kom fram och frågade om vi ville ha en guide, och det nappade vi på. Fick en jätte trevlig tjej som pratade bra eng hon berättade en massa intresanta saker om terrakottarmen och dess område.
Min engelska är fördålig för att uppfatta allt men de andra var snälla nog att översätta delar av det. Ljudvolymen var ganska hög inne i de olika hallarna där kulturskaten fanns och det gjorde det ju inte lättare att uppfatta vad guiden sa.
Det var riktigt häftigt att se allt detta!
Jag har fortfarande väldigt svårt att förstå att det har funnits en galning som låtit skapa en arme på ca 8000 man i konstgjord form i terrakotta. Varje soldat är en individ, ingen är den andra lik. Helt ofattbart!
Det tog ca 10 år att skapa 8000 soldater med hjälp av ca 1000 man, så det tog lite mer än 1 år att få färdigt en soldat.
Hela området tog ca 38 år att skapa, han förberdde således sin död i 38 år. De har öppnat 60 hål där de träffat på fynd men de tro att det finns ca 600 hål sammanlaggt med terrakotta fynd som tillhör armen.
De har beslutat att inte öpnna mer just nu, de väntar på bättre teknik innan de öppna fler hål. All soldaterna är målade i olika färger, men när färgen kommer i kontakt med syre förstörs den på ca två veckor, därför väntar de nu med att öppna fler hål.
Det som redan är öppet jobbar de med, det är ett oehört pyssel att återskapa soldaterna och hästarna de hittat i de olika hålen. Man fick ser hur de pusslar ihop dem. Varje soldat de hittar och börja att pussla ihop har ett nr för att de ska kunna sätta tillbaka soladten på
rätt plats igen när han är hel.
Varganrna efter hästarna har de ännu inte återskpat, de bestod av trä och de hade förintast under alla dessa år. Så man såg hästarna och kusken och där vagnen skulle varit var ett tomrum.
Det var väldigt intresant att se detta, ett av världsarven.
Att han skapade allt detta var för att i nästa liv ha en armé och allt vad han kundes tänka behöva. Der var ju "omtänksamt" av honom att skapa en terrakottaré, vissa kejsare tog ju med sig in riktiga armé i graven.

På väg till hotellet tog vi oss en liten tupplur, alla var vi trötta efter så mycket kultur. Ett snabbt klädbyte och så var det middag med Jack (Roberts kolega som hjälpt oss med hotellet och chaffören). Han tog oss till ett berömt kinesmat ställe, ett av de äldsta i stan.
Det var jätte gott, fick prova en mängd olika dumpling. Men guu så mätta vi var sen!
Vi somnade och sov gott!

Lördag i Xian
Efter gårdagen kultur upplevelse tog vi lite sovmorgon, bestämde träff till klockan 10.
Taxi museét i Xian, tydligen ska detta vara ett av Kinas bästa, så nu har vi sett det. Behöver därför inte se fler?
Det var en präktig kö för att få biljett, jag, Anna & Robert ställde oss lydigt i en av dem när vi kom dit.
Det visade sig att den kön var för lokalbefolkningen, vi skulle stått i en annan. Men Stefan fixade till det fint,
han började prata med ett par unga flickor i den rätta kön och hux flux så var han långt fram i rätt kö,
smita före kallas det oxå. Väl där framme visade det sig att vi skulle haft med oss passen för att kunan få biljetter, det var bara de erfarna rävarna som hade passen med sig.
Vi yngre fattade inte att vi skulle släpa runt på passen hela tiden, de låg tryckt på hotellrummet. Men med lite snack så fixade Stefan även detta och så kom vi in i museét.
Inte kostade det något heller, det var tydligen gratsi inträde. Men de släptte visst bara in 4000 om dagen så det ville till att vara där på morgon så man fick en biljett.
Verken jag eller Mikael är så jätte intreserade av att gå på museum så vi tittade mest runt lite förstrött och sedan satte vi oss att vänta på de som är lite mer belevrade i kulturen.
Efter muset gav vi oss av till ringmuren, en ca 13 km lång och 12 m bred mur som omgärdade det gamla Xian och skyddade den mot angrepp. Det var en stadig pjäs!
Vi hyrde en el bil som tog oss runt hela muren, vi åkte på toppen av muren. det var som en bred fin väg där uppe. Vilket enormt bygge!
Sen var vissa av oss jätte hungriga (an av dem var jag!). Efter all kina mat vi ätit de sista dagarna fick det bli Mac Donald´s.
Det sista i kulturväg vi såg i Xian var ett klocktorn som låg i mitten av mitten av stadskärnan.
Sen gick vi hem till hotellet, det var äldigt mycket folk ute en lör em som denna. Alla var vi mer eller mindre ömma om fötterna när vi nådde hotellet så det blev till att
slappa en stund innan vi gav oss ut och åt. Vi provade badkaret, Anna & Robert var på massage och vad kate & Stefan gjorde vill vi nog inte veta.
Vi åt den sista middagen på en av hotellets resturanger, smidigt och gott. Avslutade helgen med en drink i baren.

Meningen var att jag nu skulle varit på en Feng shui kurs och lärt mig något nytt. Men den där mindre bekväma migränen sitter som juten i skallen och med tanke på att vi ska åka iväg imorgon kväll så stannade jag hemma. Får försöka göra något annat av dagen än att lära mig om feng shui.