Mikael o Jenny

Tyvärr är jag av den mycket vita sorten, liknar mest ett spöke om vintrarna. Så när väl solen visar sig och man kan lyckas åstakomma någon ljusbrun nyans på kroppen tycker jag det är underbart, man ser liksom lite friskare ut.
Jag hade ju trott att man skulle vara brun vi det här laget, när man bor i ett land som är varmare än Sverige, men ack vad jag bedrog mig! Ur svårt att få till någon solbränna här, inte som hemma när man kan springa ut och lägga sig 15 på gräsmattan.
Ha ändå lyckats få någon brun nyans och Mikael är jätte brun och fin i ansiktet, men alla tycker inte som vi:
Ellen har en made som kalla mig för Ellens "eliganta" kompis (kan man tänka sig, man blivit eligant oxå, guu vad jag skrattade när jag hörde det). Hon brukar alltid komentera saker om mig inför Ellen som prata kinesiska med henne. Men dagen efter jag var hos Ellen sist så hade maden frågat Ellen:
- Vad har den "eliganta" tjejen gjort?
- Gjort?
- Ja hon är ju alldels brun!
Ellen försökte förklara att vi gillar att få lite färg och ha legat i bikini och ansträngt oss värra för att åstakomma denna bruna färg.
Maden bara tittade på henne med stora ögon:
- Så hon är brun på kroppen oxå, på magen?
Jajemen svarade Ellen och höll på att börja skratta. Maden bara skakade på huvudet och började arbeta.