Hemma
Vi avslutade "vår terminen" i Shanghai med att gå ut och äta på vår favorit resturang, Thai Gallery. Ligger ett par kvarter från vårat. På vägen dit studerade vi de pyamasklädda människorna som dansade i parken, någon blandning mellan bugg och foxtrott.
Maten smakade som vanligt gott! Väl hemma intog vi TV soffan och tittade på Allsång på Skansen, men vi somnade båda två innan det var slut.
Taxi till flygplatsen, in chekningen gick bra trots tunga väskor. Lite lunch och sedan var det bara att inta flygstolen. Problemet var bara att den befarande tropiska stormen drog in när vi skulle starta så flygplatsen stängde. Där satt vi i planet i två timmar, utanför regnade och blåste det. Planet stod inte stilla på marken pga av vinden, det liksom studsade.
Äntligen kom vi iväg, men de fem första timmarna var berg o dal bana! Inponerad av att flygverdinnerna kunde servera oss mat, det dröjde dock två timmar.
Väl i Frankfurt blev det till att omboka anslutningsflyg, springa mellan terminalerna, kom flåsande fram till yttligare en säkerhets kontroll där snigel farten existerade. Mikael sa att vi hade brottom: - Det tar den tid det tar. Jo, jag tackar jag! Mikaels jeans knappar tjöt, skorna tjöt, datorn skulle extra granskas och f#n och hans moster. Vi hann med anslutningsflyget och på Katsrup väntade mamma Inga-Lill och pappa Bengt.
Så efter 23.5 timme nådde vi Siggebo, lagom sletna och trötta.
Maten smakade som vanligt gott! Väl hemma intog vi TV soffan och tittade på Allsång på Skansen, men vi somnade båda två innan det var slut.
Taxi till flygplatsen, in chekningen gick bra trots tunga väskor. Lite lunch och sedan var det bara att inta flygstolen. Problemet var bara att den befarande tropiska stormen drog in när vi skulle starta så flygplatsen stängde. Där satt vi i planet i två timmar, utanför regnade och blåste det. Planet stod inte stilla på marken pga av vinden, det liksom studsade.
Äntligen kom vi iväg, men de fem första timmarna var berg o dal bana! Inponerad av att flygverdinnerna kunde servera oss mat, det dröjde dock två timmar.
Väl i Frankfurt blev det till att omboka anslutningsflyg, springa mellan terminalerna, kom flåsande fram till yttligare en säkerhets kontroll där snigel farten existerade. Mikael sa att vi hade brottom: - Det tar den tid det tar. Jo, jag tackar jag! Mikaels jeans knappar tjöt, skorna tjöt, datorn skulle extra granskas och f#n och hans moster. Vi hann med anslutningsflyget och på Katsrup väntade mamma Inga-Lill och pappa Bengt.
Så efter 23.5 timme nådde vi Siggebo, lagom sletna och trötta.
Kommentarer
Trackback
