Lördag.
Verken Patrik el Björn hade varit i Shanghai innan så här skulle det bli setsing av det på hög nivå och hade Patrik fått bestämma så hade vi sett allt på en dag. han var redo att stiga upp med tuppen men det var INTE yngre herr Andersson, det har visst varit två hårda veckor i Bejing. Fram och tillbaka, möten hit och dit och en och annan middag. Som grädden på moset var vi på Tapanyaki i fre kväll och............
Kl tio träffades vi och hade på oss sköna skor för här skulle det gås! Vädret var kanon, sol, +ca 30 grader och lite blåsigt.
Vi tog först nya delen och sen gamla delen av matgatan tills vi kom på Najing Lu. Det markets när vi började närma oss marknaden för då kom det en massa människor och frågade om vi inte skulle ha klockor, MEN det skulle vi inte för alla fyra hade vi klockor, konstigt?!
Kollade in äktenskapsförmedlingen i Poeples park, fortsatte gånvägen ner och tog en kaffe på ett Dounats ställe, fika monstret Jenny tog naturligtvis något gott till kaffet medans pojkarna var ståndaktiga och drack kaffe.
Tyvärr var hela The Bunds strandpromenad uppgrävd och allt var bara kaos där nere med byggpalnk, grävmaskiner och skylltar i ett enda virrevarr. Men då kom smarta Jenny med en ideé, vi går upp till resturangen M on the Bund och lånar deras uteservering lite. Jamen vad ska vi säga då?
Hummm, vet inte, med det överlät jag till Mikael och han kom så fyndigt på att vi ville titta på utsikten för vi funderade på vart vi skulle äta senare på kvällen. De visade oss in så trevligt så där stod vi och tittade på utsikten från en trevlig resturang.
Efter ännu mer promenad då vi inte hade en aning om hur vi skulle ta oss till båtterminalen pga allt bygge så lyckdaes vi till sist och båten tog oss över till Pudong. Efter lite mat och vila var vi redo igen efter dagens igentliga mål: SWFC= Shanghai World Fananscal Center 492 m högt och 2008 var det den högsta färdig byggda byggnaden i världen.
Efter lite betalning, köande och hissåkande så var vi då uppe på våning 100 och 474 m upp i det blå. Ganska coolt faktiskt!
Det var allt lite små läskigt att gå på de där glasplattorna där man såg ända ner till marken.
Efter allt tittade på både det ena och det andra så var vi nog alla rätt nöjda. Men efter en dusch och lite vila så var vi redo igen! Då var det middag uppe i Jin Mao på våning 56.
