BodyPump.
Det var två år sedan sist, men nu är första bodypump passet gjort här i Shanghai.
Tro inte riktigt ,att jag fattde hur bra man hade det i Anderstorp, där var några tjejer som bildat en förening och utbildat sig inom Less Mills. Superduktiga tjejer som kunde sparka igång vilken trögboll som hällst med sin glädje.
Tittade runt lite i början efter ett gym med Less Mills och hittade ett i vår när het men var dyrt som skrutt. Så gick tiden, i somras lovade jag mig själv, att i höst måste jag ta tag i det här med träningen för det var så tråkigt att träna. Rörde knappt på mig på hela hösten, så jag lovade mig själv en gång till, under jul, att nu måste jag ta tag i detta progekt. Och nu är det som sagt gjort.
I söndags var Mikael med och kollade in ett gym som jag var och tittade på i höstas och det såg lika bra ut nu om det gjorde då, nu är jag medlem och igår gjorde jag mitt första pass. Var ödmjuk mot mig själv och slängde inte på så mycket vikter som jag använde förr och det känndes ganska bra förutom de där hemska utfallen, de har jag alltid hatat för det är min savghet! Redan när jag skulle ta mig upp till omklädningsrummet kände jat att mina lår, de gör ont! Kännde mig som en gammal tant som stapplade sig uppför trapporna.
När jag tränade i Anderstorp var det nästan bara jag som duschade där, det var det inte här om man säger så, guu vad många nakna kineser!
Rulltrapporna går oftast bara ner i tunnelbanan och inte upp, på just den nedgången jag använde för att ta mig ner till tunnelbanan efter träningen var det tvärt om, guu så ont det gjorde i benen. Kom till pärongen, läste lite snabbt på skylltarna och trodde i min enfald att jag lärt mig vissa namn på stationerna så tåget kom jag jag klev på, men som tur var så lyssnade jag på rösten som sa: nästa staion är ......, guu jag har ju åkt på fel håll! ja ja det var bara till att stiga av och tur hade jag för det var bara till att kortsa perongen och kliva på nästa tåg som tog mig hem.
Stupade i sängen och sov gott!
Tro inte riktigt ,att jag fattde hur bra man hade det i Anderstorp, där var några tjejer som bildat en förening och utbildat sig inom Less Mills. Superduktiga tjejer som kunde sparka igång vilken trögboll som hällst med sin glädje.
Tittade runt lite i början efter ett gym med Less Mills och hittade ett i vår när het men var dyrt som skrutt. Så gick tiden, i somras lovade jag mig själv, att i höst måste jag ta tag i det här med träningen för det var så tråkigt att träna. Rörde knappt på mig på hela hösten, så jag lovade mig själv en gång till, under jul, att nu måste jag ta tag i detta progekt. Och nu är det som sagt gjort.
I söndags var Mikael med och kollade in ett gym som jag var och tittade på i höstas och det såg lika bra ut nu om det gjorde då, nu är jag medlem och igår gjorde jag mitt första pass. Var ödmjuk mot mig själv och slängde inte på så mycket vikter som jag använde förr och det känndes ganska bra förutom de där hemska utfallen, de har jag alltid hatat för det är min savghet! Redan när jag skulle ta mig upp till omklädningsrummet kände jat att mina lår, de gör ont! Kännde mig som en gammal tant som stapplade sig uppför trapporna.
När jag tränade i Anderstorp var det nästan bara jag som duschade där, det var det inte här om man säger så, guu vad många nakna kineser!
Rulltrapporna går oftast bara ner i tunnelbanan och inte upp, på just den nedgången jag använde för att ta mig ner till tunnelbanan efter träningen var det tvärt om, guu så ont det gjorde i benen. Kom till pärongen, läste lite snabbt på skylltarna och trodde i min enfald att jag lärt mig vissa namn på stationerna så tåget kom jag jag klev på, men som tur var så lyssnade jag på rösten som sa: nästa staion är ......, guu jag har ju åkt på fel håll! ja ja det var bara till att stiga av och tur hade jag för det var bara till att kortsa perongen och kliva på nästa tåg som tog mig hem.
Stupade i sängen och sov gott!
Kommentarer
Trackback
